/vardag

Jag har blivit en sån där person som jobbar 9-5. Som kommer hem och somnar innan klockan 00. Som vaknar till morgonpasset och klunkar pressbyråns blaskiga kaffe tillsammans med alla studenter som ska av vid universitetet. Som spenderar en fredagskväll med tacos, mellodifestivalen och nära vänner. Medelåldersbetendet ger mig en smula ångest men en ännu större trygghet. Som tröst planerar vi faktiskt vår tågluff och jag vet att min sansade, lugna bubbla kommer spricka så fort vi rullar in i berlin. eller bara köpenhamn för den delen. och såklart amsterdam. När jag blir trött på alla otrevliga tanter och gubbar på jobbet som kan skälla ut en för en anledning som att aco's babyolja har bytt uteseende tänker jag alltid på det. Förutom sånt älskar jag att stå bakom kassan i en grön rock och representera apoteket. 

Jag möter upp min pappa på en lunchrast, han som jag förut skrek sönder väggarna med, och som jag tillslut var tvungen att flytta ifrån har jag nu den där papparelationen med jag bara kunde drömma om. Vi kan prata om allt men jag kan inte låta bli att undra om det är min mognad eller hans sjukdom som fått oss så nära. 
 

///

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: