/SOM STUDENTEN ÄLSKAR ATT DRÖMMA

Det är med en konstig känsla jag lämnar in mitt allra sista skolarbete. Helt plöstligt har är jag klar med gymnasiet, redo för jag vet inte vad. Om 5 dagar kommer jag säga hejdå till klasskompisar jag aldrig riktigt lärde känna och antagligen aldrig kommer att göra det heller. jag kommer kanske aldrig mer stå i slussen och vänta på buss 443 och jag kommer för första gången i mitt liv inte bara vara klädd i vitt utan tillochmed i klänning.  Jag är så himla jävla stolt och glad över mig själv. över att jag började i samma klass som clara, poptjejen med svart hår och lugg från bilddagboken. att klicka med jakob över ett lamt "gillar du också festivaler?" första dagen i matsalen. min engelskalärares ogillande blick när jag försvann från hennes lektion för att sitta i solen med jimmy och dricka vanillacoke. 
 
Allt det här och tusen saker till väger liksom upp mot all skolångest alla rusningatrafiksmorgonar alla mattetårar och "NU SKITER JAG I DET HÄR JAG ORKAR INTE"-kvällar för på fredag klockan 13.00 är jag klar. fri. 

/HOME IS WHEREVER I'M WITH YOU

Min frånvaro låg på en för hög procent för att kunna räddas så i måndags satte vi oss på ett tåg till göteborg och sedan vidare till klipphällar, fiskebåtar och hav hav hav. Jag älskar västkusten.

Går på långpromenader, äter födelsedagsmiddag, klättrar i berg, dricker vin i kvällssolen och sover tätt intill varandra under lakan med hitta nemo motiv. 
Helgen spenderar vi i göteborg, äter veganburgare på kellys, dricker öl och hamnar på jazzhuset. Går från ena sidan av stan till den andra, bara för det är vår. Jag hickar hela vägen från järntorget och dagen efter är jag så bakfull så att allting känns omöjligt. Men vi går på universeum och stirrar oss blinda in i akvarium och fotograferar apor.