/samma jävla längtan

Slutet av augusti och jag har svårt att ställa mig in efter vardagen. Det liksom skaver att gå upp tidigt, att inte kunna dricka öl när man vill eller vara så trött att man somnar på soffan efter att man kommit hem.
Mina sista gymnasieår var alldeles för slappa och här sitter jag nu och borde planera mitt liv efter en nio till fem-mall. Jag vill ju bara kunna sova bort dagarna, helst med dig brevid. Bada i årstaviken och spendera veckor på västkusten. Istället har jag som resten av stockholm dragit på mig en klassisk förkyldnig och drunknar i mattetal och körkortsteori.  
Det är vår andra höst tillsammans nu och allting känns så absurt. Som att jag ibland kan vakna upp helt chockerad av din närvaro. Men samtidigt helt självklart slår in ditt nummer såfort jag har det allra minsta att berätta. Om 8 dagar hänger jag på en klippig strand i kroatien istället för på södermalm, sen vet jag inte vad jag ska längta efter. Kanske mod att våga lämna den här staden. 

///

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: