/maybe someday
////
Lite vad jag gjorde i lund.
///
Åkte ner och spenderade tolv timmar i Lund. Filmade lite när ThugsHen körde och fick träffa Fredrik för första gången på ett halvår.
Fyra timmar senare; stockholm central. Det här stället har aldrig känts så grått.
/say it changes when the sun goes down
Vårsol blir kvällssol, kanske lite regn men vad spelar det för roll. Vi dricker cider i flaska, dansar flera timmar i sträck och jag somnar vaknar somnar till andreas som rabblar morrisseyinformation som om det vore multiplikationstabellen. Lämnar knappt blicken från teven på hela lördagen men mår ändå bra kanske inte i huvudet men i hjärtat.
/lite vardag
Praktiserar ju hos jimmy och här plåtar han för modette / Tacofredag
Hälsat på pappa, sjukhuskorridorer är det absolut värsta jag vet / Klappat vargar på kålmorden
Ser blood red shoes / Martinas studentskiva
Har inomhuspicnic på Jakobs golv för det slutar aldrig regna / Stockholms himmel brinner
Hänger med trixi / Mitt tredje par creepers
Nån tönt / Vår på riktigt nu
Jag och linda ses inte lika ofta längre, men hon är fortfarande min allra bästa, här har vi kvalitetstid och dricker öl / dagen efter (alltså igår) ser jag och martina band of skulls på debaser. så brabrabra.
/livsstatus
1) Jaha, sen då? Hånglar i blinkade ljus till en bas som får golvet att darra mest för att känna någonting. Förlorar mig alltid där i musiken, behöver inte se någonting utan bara känner känner känner och det är lite som när jag får skavsår av ett par skor jag använt i över ett år, allting är bra allting är som vanligt men ibland bara skaver och blöder det.
2) Om fyra veckor åker jag till hässleholm kanske gråter till winnerbäck precis som dom åren kanske spelar han om tiden vill ifatt som någonstans där i sensommarstockholm handlade om oss.
Den här gången ringer jag dig inte och gråter och den här gången slutar inte allt i någon rostig gammal volvo.
3) Är det okej att räkna dagar, jag hoppas det. För isåfall är det 38 dagar kvar till hultsfredfestivalen och 173 till berlin. Vem är jag ens.
4) Nej maj är fortfarande bäst, där ändrar jag mig aldrig. Värdens bästa morgonsol som väcker mig och när det regnar känns det som mitten av juli.
////
Är kär i hela våren, i maj som är en av världens bästa månader i fräknar i att sova med öppet fönster och att kunna gå hem när klockan är närmare morgon än natt utan någon jacka.
/lite valborg
/I EN RASTLÖS SEN APRIL
/Utkast: April 25, 2012
ett
Det är olika, varje dag. Den ena vill jag rista in ditt namn över hela min kropp och den andra aldrig mer gå i nakna armar. Förstår ni. Nej kanske inte. Förstår väl antagligen ingenting själv men varför slår hjärtat dubbelt så hårt när allt du gör är att riva slita sönder mitt skal.
två
Ge mig någonting som känns. Hur många gånger kan just den meningen ha upprepats dom senaste åren. Jag vet inte, jag vill bara skrika det högre och högre.
Vet inte ens varför jag bara skriver och skriver det ger mig ingenting annat än knytnävar tillbaks. Inget jobb inga höjda betyg ingen smalare midja ingen som älskar en i nöd och lust. Allt sånt där som betyder någonting nu för tiden.
kommer
du
ihåg
när inget av det där räknades.
tre
ÖVER KLARA KYRKTORN STEG EN BLEK OCH BITTER SOL. TRAFIKEN KRYPER BLANK SOM SKALBAGGESKAL I MÅNSKENET. DITT HJÄRTA RUSAR FÖRBEREDER TERRORDÅD. DU ÄR SNABB SOM LJUS MEN KOMMER ALDRIG HÄRIFRÅN.
JAG FÖLJER DINA GNISTOR UNDER TUNGA MOLN, JAG VET EXAKT VART DU SKA GÅ. EN LÖGN BLIR LÄTT EN SANNING NÄR DET KOMMER INNEFRÅN OCH DET ENDA SOM ÄR SÄKERT ÄR ATT:
jag ser dig.
/LIGHTS OF STOCKHOLM MAKE ME FALL DOWN DOWN
Hela livet känns som en helg höll jag på att säga men det är såklart för naivt. Sen i onsdags har jag iallafall sett blood red shoes, dansat med clara på baba, haft andreas här över helgen och allmänt dansat druckit skrattat rökt födelsedagsmiddagat chipsat slappat bort all tid, varit på martinas studentskiva och nu ska jag sova i tre dygn. Minst.
/to be afraid is a luxury
Nej, jag växer inte upp idag heller utan firar istället dem där arton efterlängtade åren med mest ingenting. Köper mina mentolcigaretter som vanligt, där precis där bussen stannar. Och jag beställer in en öl med solen i ögonen men ingen frågar såklart efter någon legitimation. Och på kvällen äter vi hämtmat framför teven som vilken måndag som helst och somnar sedan rygg mot rygg. Så perfekt avdramatiserat.
Och någon frågar om jag aldrig längtar bort men jag vet inte vad det skulle vara till. Jag har vaken pengar eller mod någon annan stans, trivs kanske tråkigt nog så bra mellan stockholms smutsgråa husväggar. Med tre stopp till södra station eller öppettider till 18.00. Slutar ju ändå bara upp som rastlös. Uppäten.
Allting kanske rasar nu men isåfall springer jag bara genom murarna genom glaskross för jag orkar inte stå kvar på samma plats längre. Du ringer och säger grattis, förklarar att du inte fått tillgång till din mobiltelefon förens nu. Nickar tills jag kommer på att sånt inte syns genom telefonen, för jag vet ju. Vet hur det små vita skåpen där man låser in sina värdesaker i ser ut, hur korridorerna aldrig riktigt börjar eller slutar.
/EN TILL AV ALLA ANDRA NÄTTER
Dem senaste dagarna har jag klappat varg, sovit femton timmar i sträck, somnat till serier med jimmy, fått tillbaka jakob från new york och druckit lite vin på andreas golv. Helt okej alltså. Och om två dagar fyller jag arton år och önskar mig egentligen inget annat än lite extra uppmärksamhet och sol.
/bästa tid är skymningen
prints från en fredagsvideo.
Känner mig nästan skyldig till att förklara vad jag gjort i min frånvaro men jag antar att det är lättare att säga vad jag inte har gjort. Jag har inte rört kameran jag har inte varit hemma jag har inte ritat inte skrivit, ja ni vet allt det där man kanske behöver.
Dock har jag har spenderat för många timmar med blicken i taket eller ut genom pendeltågets smutsiga fönster med mänsklig värme som aprils soundtrack. Brukar mest fnysa åt markus krunegård men det här albumet är fan en ren käftsmäll.
glöm vad jag sa, allt är rätt fett egentligen.